Plagiat
Jag antar att alla som läser denna blogg har varit i Thailand, jag menar, har du en blå studsmatta på bakgården så har du antagligen varit i Thailand eller ett annat resemål.

Ni känner säkert till de stora marknaderna och shoppinggatorna, där man kan köpa en Rolex för tjugo svenska kronor, en Ralph Lauren piké för en femtiolapp och ett par sjukt feta Dior brillor för under hundringen. Lätt att se fräsch ut? Verkligen, men på vems bekostnad?

Priserna på lyxvaruhusens     kollektioner kan vara magstarka, men om man bryter ned det hela på vilka material som används i plaggen, vilken kvalité på plagget samt proceduren designern står för är det lite mer förståligt. De som tillverkar piratkopior har antagligen inte rent mjöl i påsen, de anställda lär inte ha några som helst rättigheter och det är med stor sannolikhet inte en högavlönad person som sitter där på egna villkor.

Vi kan ta Prestige som ett exempel, de har låga priser beroende på att de inte i alla fall har egna designers och självfallet inte har samma kvalité. Ta en titt på dessa solglasögon från Prestige. Tror ni Prestige kommer stämma Tom Ford för plagiat?

Carl har för övrigt väldigt rätt, mitt hån gör varken mig, dem eller världen vackrare, det gör inte G-star jeansen heller. Något måste bort, jag, dem eller jeansen.

Jonathan I. av Fåfäng

Innan sommaren hade jag inte haft tanken att blanda min passion för kläder och mina egenskaper med penna och papper eller i detta fall tangentbord. Det var lite underligt då ett mail från stilbolaget.se ramlade ned i mailboxen. Oskar presenterade sig, sitt koncept och skrev att han var intresserad över ett samarbete och på den vägen är det.

Vem är jag?

Jag är bara en vanlig kille på jakt efter den perfekta jackan.

Är även en riktig sucker för kvalitativa kläder, inredning, design och allt Tom Ford rört vid. Har tidigare arbetat som butiksansvarig och bloggat för Club Zebra, en site med ca. 800 unika besökare om dagen. Idag driver jag tillsammans med en kollega Fåfängbloggen, en blogg om mode, inredning och allt vad det hör till.

Dagens

Tänkte idag ta upp "modet" hos våra yngre vänner. Ni vet de som pryds utav G-star jeans nedstoppade i de urtvättade Intersport-strumporna. De som låter mest men syns minst. Jag hoppas och tror deras beteenden och vanor ändras, själv hade jag på mig ett par svarta prassliga träningsbyxor från Nike, oerhört osmakligt för en som gick i sexan.

Det som gör mig mörkrädd är dock att jag gick i sexan då jag bar dessa plagg, de som idag bär gårdagens träningsbyxor går på högstadiet och även gymnasiet. Känner du dig träffad? Då gör du mig illamående.

Ska man kalla detta en trend eller rent av en smittohärva?

Nästa vecka är jag tillbaka med mera åsikter och tankar kring mode.